Hur ska man göra?

Bilden visar de aktuella positionerna i Lungappen

Lungauskultation. En snabb guide till att förstå vad du hör.

Ljuden som beskrivs har en hänvisning till aktuell patient i Lungappen och placering av stetoskopet för bästa förståelse. 

 

Metod 

Se till att det är en lugn miljö omkring dig och patienten. Avlägsna kläder från de partier du vill lyssna på. Kläder dämpar ljud och skapar biljud som kan feltolkas. Kan patienten sitta upp är det bra. Be patienten att andas jämna andetag med öppen mun. Lyssna över samtliga lunglober.

  1. Lyssna över ryggen för lungornas underlober
  2. Lyssna under höger axill för höger lungas mellanlob
  3. Lyssna parasternalt, dvs. på sidorna om sternum (bröstbenet) för lungornas ovanlober

Gå från sida till sida och lyssna efter eventuella sidoskillnader.

Lyssna en hel andningscykel på varje ställe.

Bedöm andningscykeln och värdera andningsljud och biljud under in- och utandning.

Bestäm dig för vad du tycker att du hör under tiden som du lyssnar!

 

Lungappens ljud är inspelade från ryggen på patienten i enlighet med grafiken i appen, och det tillvägagångsättet är i normalfallet fullt tillräckligt när man ska lyssna på lungorna hos en patient.

 

Fynd

¤ Det normala andningsljudet, vesikulärt andningsljud (Patient 7-3 Vänster 3), uppstår då normala alveoler öppnas av luftflödet och är en blandning av öppningskrepitationer och luftflödesljud.

 

¤ Bronkiellt andningsljud ( Patient 4-1 Vänster 1)hörs normalt över trachea och är mer högfrekvent och ihåligt än det vesikulära. Ett ökat bronkiellt andningsljud beläget perifert i lungorna kan tyda på patologiska förändringar i lungvävnaden. Ökad konsistens ger en ökad ljudöverledning, som vid pneumoni eller tumör.

 

Rassel:

  • Korta och explosiva ljud från små luftvägar som öppnas vid inandning. Ju tidigare i insperiet det börjar desto mer besvärande symtom.
  • Kan vara ”våta” eller ”torra”. Våta relateras till tillstånd där vätska och slem finns i luftvägarna. (Patient 1-5 vänster 1) Som bronkit eller hjärtsvikt.
  • Vid KOL kan rassel finnas med redan tidigt i insperiet.
  • Torra, fina rassel benämns krepitationer. (Patient 7-1Höger 1)

 

 

Ronki:

  • Uppstår främst under expirationen pga trånga luftvägar främst i små, perifera bronker (bronkioli) där motstående väggar vibrerar.
  • Kan vara lågfrekventa (sonora) (Patient 3-4 Vänster 1) eller högfrekventa (sibilanta) (Patient 3-4 Höger 3)beroende på flödeshastigheten. Dessa kallas polyfona ronki (Patient 3-4 Vänster 2) om de uppstår samtidigt vilket inte är ovanligt.
  • Hör man ronki från avstånd utan stetoskop kallas det distansronki. Kan ofta höras hos KOL-patienters sista del i expiriet där de pressar ut den sista luften.
  • Relateras till bronkospasm, ödem eller slem i luftvägarna.

 

Stridor:

  • Partiell obstruktion av trachea, larynx eller av huvudbronker. Ofta hörbart utan stetoskop.
  • Högfrekvent pipande och väsande i inspiriet. Ofta kvävningskänsla och ångest.
  • Pseudokrupp hos barn är ett bra exempel.

 

Pleurala gnidningsljud:

  • Hörs både vid inspirium och exspirium. 
  • Låter som kramsnö eller som när man böjer nytt läder.
  • Ljudet slutar när patienten håller andan. Om inte, kan det komma från hjärtsäcken och är då relaterat till pulsen.

 

 

 

 

 

Information from: http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMra1302901
Author: Abraham Bohadana, M.D., Gabriel Izbicki, M.D., and Steve S. Kraman, M.D.

Information from: http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMra1302901
Author: Abraham Bohadana, M.D., Gabriel Izbicki, M.D., and Steve S. Kraman, M.D.

Artikel angående lungauskultation. Källa till ovanstående tabeller.

Information from: http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMra1302901
Author: Abraham Bohadana, M.D., Gabriel Izbicki, M.D., and Steve S. Kraman, M.D.